anderssonjonna

tänte att jag skulle berätta om vad som hände med min kära lilla gamle mormor...
Allt började egentligen vid 7 tiden då vi fick ett samtal först från farmor, sen vård hemmet och sedan polisen om att hon hade gått iväg själv genom ett uterum och att de inte hade kunnat spåra henne med polishundarna. Så jag pappa och felix hoppade in i bilen och åkte till vårdhemmet där vi då började leta på lite olika ställen. Eftersom att min gamle mormor är dement och lever 20 år tillbaks i sitt huvud började vi leta på dem ställena där hon tror att hon bor och kollade på dem ställena där hon tror att hon jobbar osv. Men nej vi hittade inte henne. När vi sen kom tillbaka till vårdhemmet en timme senare fick vi ett samtal från polisen där dem sa att någon hade hittat en tant som sa att dem skulle kontakta Lena (min farmors namn) så vi åkte då till den plats dem sa vilket var sjukt närma den lägenhet hon har bott nu i dem senaste 20 årna, denna plats eller personerna under dessa 20 årna har hon inte pratat om sen i julas (!?).. Men när jag och felix då kommer dit hittar vi henne i trapphuset där hon har sin lägenhet sittandes på sin rullstol helt nerblodad (trillat antagligen) men skrattandes. Blev låte smått chokad själv så jag kunde inte hålla mig fr skratt och min lilla gamla mormor fattade ingenting typ, var lite ironiskt faktiskt.
Men det var roligt för helt plötsligt kom hon ihåg sin gamla kompis Maj som hon har haft de senaste 5 åren men dom hon glömde när hon fick sin sjukdom. Jaja tur i oturen i slutändan men nu är hon på plats på äldreboendet på Närlunda igen! Hur hon har tagit säg från närlunda till ungefär där hd ligger (höghusen där) är en jävla gåta. Men antagligen gått en del, plus att vi hittade en bussbiljett i hennes jack ficka, hur F*N kom hon på en buss?
Sådär, då var den historien berättad...

puss♥